Björn Hedvall

Björn Hedvall, arkitekt SAR (1889-1982).


Under arkitekturåret 2001 presenterade Stockholms stadsmuseum en utställning över 12 arkitekter som har haft stor betydelse för Stockholms stadsbild från 1870-talet fram till idag.

En av dessa utvalda arkitekter var Hedvall, som genom sina många bostadshus, ca 270, påverkat stadens utformning, både i innerstaden och i ytterområdena.


Vårt hus, Etsarvägen 1, ritade Hedvall hösten 1945 och ett år senarekunde man flytta in.



Hedvall utbildade sig vid KTH 1913-16 och vid Konstakademien 1918-20. Ett stipendium 1922 gjorde det möjligt för honom att göra en studieresa till Italien och Frankrike. Redan 1921 hade han öppnat eget arkitektkontor och där var han verksam upp i hög ålder. Under åren 1939-1943 var han chefsarkitekt vid marinförvaltningen. Han umgicks med många konstnärer, han ritade inredningen i Konstnärshuset 1932 och var styrelseledamot i Konstnärsklubben.


Hedvall är känd för stilsäkerhet och elegans. Han arbetade engagerat med planlösningsfrågor och gjorde mycket effektiva genomarbetade lösningar. Färgsättningen, från fasad till detaljer, ansåg han vara av största betydelse. Byggnadens entré har ett stort symbolvärde för hur man uppfattar huset och därför skapade Hedvall rymliga, påkostade entréer med omsorgsfullt utarbetade detaljer. Han sade ofta att ” ingenting är så bra att det inte kan bli bättre” och om våra mjukt rundade balkonger att ”de får inte se ut som utdragna byrålådor”!


Etsarvägen på 50-talet




Etsarvägen på 90-talet


Sitt eget hem byggde han 1926 i Ålsten på Hallingsbacken efter en enkel plan som gjorde bostaden lättskött och hembiträden överflödiga. Som granne hade han sin gode vän konstnären Einar Forseth (Gyllene Salens mosaiker i Stadshuset).

Under 1920-talet byggdes ett 70-tal hus i innerstaden efter Hedvalls ritningar. Exteriört hade byggnaderna vid denna tid enkla, putsade fasader, fönstren var oftast sexdelade och bottenvåningarna hade lisener och arkadbågar (= 20-tals-klassicism).


Under slutet av 20-talet tog Hedvall intryck av den nya rörelsen på kontinenten – funktionalismen. Hans strävan efter enkelhet stämde väl överens med de nya idealen. Han vann en arkitekturtävling 1928 om hörnhuset Sturegatan-Humlegårdsgatan för ett kontors- och läkarhus (hotell Eden). Detta blev Stockholms första funkishus, strax före Stockholmsutställningen 1930 på Djurgården, då funktionalismen egentligen introducerades i Sverige.



Hotell Eden  - Stockholm (idag hotell Anglais)



Under 1930- och 40-talen deltog Hedvall i utbyggnaden av förorterna, bland annat smalhusen i Hammarbyhöjden och Traneberg, punkthus i Johanneshov (vårt hus) och Hägerstensåsen.

I Ekhagen ritade han även stadsplanen med fritt liggande lamellhusen i ekbackarna bakom naturhistoriska riksmuseet. Några skolor, industribyggnader och en kyrka, Ängbykyrkan, ritade han under 50- och 60-talen.

Speciellt intresserad var han av att rita biografer. Av de 20-tal han har ritat kan nämnas Royal på Kungsgatan 37 (han har ritat hela byggnaden, men fasaden är helt omgjord) och Lyran på Sveavägen 77.



Ett urval byggnader ritade av Hedvall:


I vårt närområde:

Etsarvägen 1

Skulptörvägen 9

Konstgjutarvägen 38-40, 46-48

Burspråksvägen 11-17

Gravörvägen 2-6

Grafikvägen 15-19

Arkadvägen 9

Pelargatan 13, 15, 16

Blåsutvägen 6, 15, 28, 41-45


I innerstaden:

Gata: bygglov

Ringvägen 155 1926-27

Sturegatan 10, 12 1928

Sturegatan 18 1941

Norr Mälarstrand 8,10 1928

Norr Mälarstrand 20 1929

Norr Mälarstrand 18 1930

Norr Mälarstrand 56 1930

Norr Mälarstrand 62 1930

Norr Mälarstrand 72 1930

Ekhagsvägen 4,6,12 1935

Fridhemsgatan 34 1936



Modernism är en rörelse inom arkitektur som uppkom under 1920-talet och vars ideologi har varit förhärskande under 1900-talet. Rörelsen omfattar bland annat funktionalism, brutalism och high tech-arkitektur. Den karakteriseras av enkel och avskalad geometrisk stil, fri från ornament och det är formerna och konstruktionen i sig, som står för det arkitektoniska och konstnärliga värdet.


Funktionalismen / latin fungi = utföra/ var mest aktuell under 1930-talet, fram för allt i Skandinavien och Tyskland.


Källor:

Stadsmuseets faktablad om Stockholmsarkitekter

Eken nr 19 Festskrift 50 år 1946-1996

Anne-Marie Berglund: Modernism inom en klassisk ram


Text: Tiiu Valmet

Uppdaterat 2010-04-11